Tacit knowledge – den förlorade kunskapen?
Idag byter människor jobb oftare än förut, vilket innebär att många organisationer i allt högre grad förlorar värdefull kunskap och erfarenhet. Av den anledningen ökar också vikten av att skapa en lärandekultur och ett modernt digitalt kunskapsutbyte, för att behålla stora delar av kunskapen även då en medarbetare slutar.
Kunskap kan delas in i två huvudkategorier – explicit kunskap och tyst kunskap (vidare tacit knowledge). I den här artikeln lyfter vi fram potentialen i att kunna sprida tacit knowledge i hela sin organisation.
Människor vet mer än de tror att de vet
Den explicita kunskapen är strukturerad information – som är lätt att förstå, enkelt kan dokumenteras och enkelt delas med andra. Tacit knowledge är däremot kunskap som är svår att kommunicera eller beskriva i ord, som man samlat på sig genom exempelvis erfarenhet. Eftersom att tacit knowledge finns i någons huvud kan det vara en utmaning att göra kunskapen explicit så att den kan delas. Många gånger kan både organisationen och medarbetaren dessutom vara omedveten om att personen besitter en viss kunskap tills att den synliggörs.
Ett exempel på detta är att externa experter eller specialister hyrs in för att lära ut en viss typ av kunskap, det vill säga för att kompetensutveckla (upskilla) personalen, samtidigt som kunskapen redan finns hos interna experter i organisationen.
Bäst personal vinner
Värdet för en organisation är inte bara kunskapen en medarbetare har, utan också vad personen delar med sig. Man kan säga att vinnarna på marknaden är de med bäst idéer, samt förmågan att växla ut dessa inom sin organisation. På så sätt kan en kultur av delande (sharing culture) skapas. Man gör det till en del av arbetet att investera tid att dela med sig av sin kunskap och erfarenhet. Helt enkelt för att skapa långsiktig framgång. Att ge liv åt nya experter som en gång bara var konsumenter av kunskap, bidrar dessutom till att öka innovationsgraden. Det är både för organisationens, medarbetarnas och framtidens bästa.
Samla in tacit knowledge – innan den går förlorad för alltid
När medarbetare väljer att söka sig vidare i karriären tar de ofta med sig en stor del av sin tacit knowledge ut genom dörren. En kunskapsförlust som inte bara är kostsam och tidsödande, utan även skapar kunskapsgap i organisationen. Tydligt är att tacit knowledge behöver samlas in innan den försvinner och går förlorad för alltid. Inte bara då en medarbetare byter jobb, utan även vid pensionsavgångar.
Genom att skapa och dela tacit knowledge i sin organisation, går det att behålla en stor del av kunskapskapitalet även då en medarbetare slutar.
Hur kan man fånga oskrivna kunskaper och erfarenheter – och göra dessa tillgängliga dygnet runt?
Att lyckas sprida den här kunskapen från olika ämnesexperter kan liknas vid att skapa digitala mentorer. Dessa finns tillgängliga dygnet runt, utan att man är beroende av att experten är närvarande. Man kan ta del av erfarenheten ändå. Vilket leder till exponentiell utveckling av organisationens intellektuella kapital (corporate brain).
För att synliggöra och ta vara på tacit knowledge behövs en plattform som gör det enkelt för organisationer, och dess medarbetare, att skapa innehåll. Vi behöver ta hjälp av tekniken för att bygga en autonom kunskapsmotor. En plattform där alla kan bidra med sin kunskap i en social lärandemiljö. Utan att kunskapen behöver formaliseras i en kurs.
Då tacit knowledge kan vara svårt att överföra till andra genom att bara skrivas ner eller verbaliseras, är video ett bra exempel för att dela och förmedla kunskapen till andra. Videos är inte bara mer lättillgängliga att konsumera, de förmedlar samtidigt känslor. När man tillgängliggör tacit knowledge på det sättet ges både förutsättningar för socialt lärande, learning in the flow of work, samt möjlighet till förbättrad produktivitet. Idéer och kunskap behöver spridas för att kunna växa och skapa innovation – och konkurrenskraft. Konkurrenskraft som kan leda till ökad försäljning.
Avon skapade affärsresultat – genom högt engagemang
Avon är ett globalt företag med närvaro på 50 marknader. De är beroende av att deras säljrepresentanter ständigt lär sig om nya produkter och trender, då de arbetar mot en snabbt föränderlig konsumentmarknad. För detta behövs en modern lärplattform som både kan ena alla marknader, bygga engagemang samt mäta affärsvärdet som skapas.
De valde en plattform som förenar formell och informell kunskapsdelning samt främjar användargenererat innehåll (user generated content). Idag består 75% av kunskapsinnehållet på Avons plattform av just user generated content, vilket betyder att det finns massor av tacit knowledge för alla att ta del av. Den största insikten gällde dock sambandet mellan högt engagemang och hög försäljning. De säljrepresentanter som engagerade sig mest på plattformen hade upp till tre gånger högre försäljning än de med ett lägre engagemang.
“[…] it proves that learning is not about how many courses we consume. What matters most is creating positive learning habits that bring people back to learn at the point of need – and technology and culture sit at the heart of that.”
-Steve Dineen, Founder and President of Fuse
Engagemang är en nyckelfaktor för att uppnå effekt
Med en plattform där man bland annat kan skapa communities där det delas innehåll som kan gillas och kommenteras på, precis som på sociala nätverk, finns stor potential för att uppnå engagemang som skapar effekt. Plattformen är verktyget som gör tacit knowledge tillgänglig för den stora massan. Vårt mänskliga beteende, och engagemanget kring att dela med oss till andra, skapar den långsiktiga effekten.
Två faktorer för att skapa engagemang kring individernas egna lärande:
- Skapa communities där innehållet som delas kretsar kring samma typ av utmaningar, det vill säga pain-points, för individerna.
Genom att till exempel skapa communities som utgår från roller, behov och utmaningar kan man uppnå hög relevans för medarbetarna. Då människor delar samma typ av utmaningar blir det lärande innehållet meningsfullt, vilket bidrar till både individuellt och kollektivt engagemang.
- Tillit till avsändaren – expertens betydelse.
När man söker kunskap vänder man sig helst till en expert man har tillit till inom det specifika ämnet. Oftast konsumeras innehåll som är skapat av någon medarbetaren antingen känner, eller av en erkänd expert inom ett specifikt ämnesområde. I de fall detta dessutom är en och samma person skapas allra mest engagemang.
Vill du veta mer?
På Minerva har vi hjälpt många organisationer och företag att ta fram strategier för digitalt lärande. Vi hjälper till med råd och inspiration när ni ska bestämma vilken plattform som passar er bäst. Vi hjälper med alla steg fram till att implementera en ny plattform i er organisation. Minerva kan också hjälpa till med att uppdatera och modernisera befintligt innehåll, producera nytt eller inspirera till nya sätt att arbeta fram ert innehåll.
Kontakta oss här.